Midsommar. Det enda som påminner mig här om midsommar är dagens väderprognos. Växlande molnighet med skurar, särskilt framåt eftermiddagen och kvällen. Kanske hinner jag köpa lite jordgubbar på vägen hem från jobbet?
Arbetsdagen skulle bland annat innehålla ett viktigt möte som fodrade vårdad klädsel. Bara ett fåtal rena kläder kvar i garderoben (tack vare senaste tidens ostadiga väder, då jag inte vågat tvätta och hänga ut), så jag gav mig på att dra ner fina vita byxdräkten. Ett par av mina få märkeskläder. Fick involvera maken p g a att morgonstress och påklädning av besvärligt barn inte rimmade väl med svärmoderns design av våra garderober (att hon fick välja denna då det begav sig är ett annat kapitel). Byxdräkten kom på, men barnpåklädningen fortsatte att krångla och involverade en hel del sittande på huk och på golvet med benen i kors.
Snart kom jag iväg. Med klackar för en gångs skull, det passar till byxdräkten. Gick så snabbt jag kunde och tittade varannan minut på det icke solbrända område på min vänstra handled, där klockan brukar sitta. Men eftersom den inte visat rätt de senaste dagarna (trots batteribyte) hade jag lagt den i väskan, och planerat att köpa en ny efter jobbet.
Väl framme pratar jag med en kollega, vänder mig sedan och går iväg.
- Vänta, säger hon. Ja, precis som jag trodde...
Tittar så gott det går på min bakdel som hon precis synat. Där finns ett stort hål, hela grenen gapar öppen. Bara till att knyta den vita märkeskavajen om rumpan och låtsas som ingenting. Snart ska jag iväg på vårdad-klädsel-mötet. Nye chefen ville följa med, upp och ner för broar genom staden. Fram till den viktiga personen. Kände mig givetvis varken elegant eller bekväm...
Fortsättningen på arbetsdagen visar sig innehålla ytterligare två oplanerade möten med några av mina mest betydande affärskontakter... Knyt kavajen runt midjan, knyt loss kavajen, fram och tillbaka. Inte ens när jag byter om på stranden har jag sådant bekymmer med att skyla mig.
De oväntade mötena gör förstås att jag kommer ut från jobbet senare än planerat. Jag behöver verkligen en fungerande klocka, och jag behöver verkligen ett par hela byxor. Äntligen kommer jag ut i gränden. Midsommarhimlen är regntung. Jag tittar på min bleka vänstra handled flera gånger på väg till klockaffären, för att se om jag kommer hinna till förskolan innan den stänger, och om det kommer bli med eller utan klocka och med eller utan hål i byxorna. Ångrar klackarna. Fixar klockan (det räckte med en annan batterityp). Tittar oroligt på himlen. Hittar ett par fantastiskt sköna färgglada byxor, som det visar sig vara reapris på. Regnet börjar skvala. Fötterna halkar omkring inne i sandaletterna. Efter en halvtimmes snabb promenad kommer jag fram till förskolan. Min son är sista barnet kvar. Byxorna håller på att ramla av (tog en stor storlek så de inte skulle spricka, och hade inte haft tid att kolla hur de egentligen skulle knytas). Men vilken lycka! Hade fixat allt det värdsliga. Och fått nya byxor. Men det bidde inga jordgubbar.
Glad midsommar till alla som firar (och oss andra med)! Trevlig helg!
